Våga?

Alltför många gånger får jag frågan hur jag orkar jobba med barn hela dagarna...nu kommer förklaringen...jag älskar ungarna på mitt jobb, egentligen älskar jag alla ungar..men just de som finns run om mig varje dag ger mig så mycket som jag tror att ingen kan förstå... De ger mig energi när jag är nere, de ger mig kärlek och varje gång de visar mig något nytt de lärt sig blir jag berörd enda in i hjärtat! Igår kom en av "mina" 3 åringar och visade att hon lärt sig att hoppa på ett ben...för några veckor sen eller var det kanske bara en vecka sen var hon ledsen för att hon inte kunde....

Trots allt är det inte de hela handlar om, livet...att ramla men ta sig upp igen och att våga försöka? Det är de dagarna som känns som fem minuter som får mig att orka..de dagarna ger mig energi och jag vet att jag är på precis rätt ställe....

Jag tror på att man är huvudpersonen i sitt eget liv, det är bara du som kan styra hur ditt liv ska bli...våga hoppas, tro och älska....om du viste att du bara hade den här dagen och viste att du inte kunde misslyckas, vad skulle du göra?

Jag tror att man skulle ångra mer att man inte tog chansen och vågade prova än att det kanske inte blev precis som du önskade eller hade tänkt dig....vad tror ni?

************
Jag har bestämt mig för att bara blogga när inspirationen finns, när jag funderat ihop nått som jag vill skriva ner, men jag hoppas att ni är med mig och kikar in ibland;)

Vi hörs!
KRAM 

Kommentarer
Postat av: frida

jag hoppas verkligen inte att du tar illa vid att jag kopierade lite av din text och la på facebook. Blir bara glad när du skriver så....

En underbar fröken och en underbar person är du siri!



Kramar

2011-03-14 @ 14:01:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0