Fan...

Okey, jag kan ju börja med att utfärda en liten varning om att detta inte kommer att bli det roligaste inlägget...jag är på extremt dåligt humör!

Jag ska försöka att inte nämna några namn, MEN som sagt min blogg jag bestämmer!

Vart ska jag börja nu då? Det enda jag känner är att jag måste få ur mig lite känslor....Har en person som just nu gör mig galen, går mig på nerverna....jag är (vet inte om det är rätt eller fel) en person som får extremt dåligt samvete om jag stannar hemma från exempelvis jobbet...jag kan vara jättesjuk med hög feber och ond kropp, ÄNDÅ får jag dåligt samvete för att jag vet vilken sits jag sätter mina kollegor i...det är inte roligt att bara vara två eller i värsta fall helt själv när man har minst 10 barn som inte är på bra humör....de dagarna är man ingen bra fröken....

Imorse när jag kom till jobbet, hade jag iofs på känn vad som väntade mig...en kollega var sjuk...jag började kl 7.15....timmarna fram till kl 10 då min kära kollega kom kändes som evigheter...i stort sätt alla barn skrek och grät MINST en gång var...och gärna samtidigt som någon annan....då blev jag trött i skallen....jag försöker så gott jag kan att vara en bra fröken ändå, inte skrika på de små och inte höja rösten mer än nödvändigt.....dock fortsatte hela dagen i detta tecken...det var ingenting som dög, och är man bara två personal då blir det en påfrestning...Tur att Stina hade mer tålamod än mig idag...Tack Stina, du är en sån bra kollega och vän!!!!!!!

Jag vill inte skriva för dumma saker här, MEN jag är trött...helt slut...tyvärr är det inte första gången som vi får jobba två....det finns en anledning till att det är 3 tjänster på vår avdelning....och händer det att man är sjuk någon gång är det inga fel med det, man är väl inte mer än människa...men när någongång ibland förvandlas till ofta blir det jobbigt...det blir ingen rolig stämning, och till slut leder detta till bland annat en sån pedagog som jag har varit idag...hemsk! Jag får sån ångest när jag inte varit en bra fröken, jag mår dåligt och får ont i magen...jag hoppas alla mina underbara ungar vet hur mycket jag faktiskt älskar dom...för det gör jag verkligen...extremt mycket!

Det handlar ju inte bara om att vi ska orka eller inte, utan oxå om barnens säkerhet och föräldrarnas tillit till oss....Jag vill att de ska lämna sina barn på morgonen och känna att det är lugnt, att personalen gör ett bra jobb och har koll på deras barn och ger dem massa kärlek. Inte att vi inte hinner hålla koll på dem eller inte hinner med att byta en bajsblöja så de får gå runt i den i en timme...hemskt!

Frågan är väl bara hur man ska lösa detta, vad ska man göra? Finns det något jag kan göra? eller ska man bara bita ihop i tre veckor till och sen hoppas att hösten blir bättre? 

Ibland får man lära sig att personer inte alltid är som man trodde från början............

Nu är jag äntligen hemma iaf...väntar på ett gäng flyttgubbar som skulle ha kommit i fredags, men kom aldrig...idag skulle de komma kl 16, jag hoppas att de dyker upp....japp nu kom de..tur för dom;) mitt humör är som sagt inte att leka med idag;)

Kram på er! Jag skulle behöva några tillbaka oxå:)

Kommentarer
Postat av: frida

flyttgubbar redan?!:)



Får ni inte in någon vikarie när någon är sjuk?! Annars måste ni klaga på detta, eller berätta för föräldrarna så dom kan klaga hos rektorn... det handlar ju inte bara om ork utan också säkerhet... sen ska ju ni givetvis ha en bra arbetsmiljö... fast jag har ju märkt hur sjukt det är inom förskolan... när det ska sparas in pengar...men va f*n!

2010-06-10 @ 16:58:30
Postat av: Ulrika

På mitt jobb är vi 5 ped på 24 barn och vi är aldrig 24 barn samtidigt. På fredagar är vi 4 personal och 14 barn.... Vi brukar täcka upp för varandra om någon är sjuk, trixa med schemat och så.. men annars tar vi i en vikarie de tider då vi har som mest.



Kan också må dåligt då jag själv tycker att jag inte varit en bra lärare. Man är ju där för barnens skull och jag avskyr lärare som skriker och gapar på barnen. Skulle vuxna vilja bli behandlade på det sättet? Jag har en nejsägare (och skrikare) på mitt jobb....himla jobbigt tycker jag....men nu har jag sagt upp mig och kommer i höst att börja på nytt och det känns bra. Kommer dock att sakna barnen mycket....



Kramar till dig.

2010-06-11 @ 15:47:01
URL: http://robotteknik.blogspot.com/
Postat av: Ann-Sofie

kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram kram hoppas det känns bättre nu;)

2010-06-11 @ 16:15:04
URL: http://pz2-pz2.blogspot.com
Postat av: Byggarn

Kram!

2010-06-11 @ 17:51:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0