Ni vet när man vaknar med den där känslan på morgonen att man bara inte vill gå upp, när allt bara är grått och trist! En sådan morgon var det imorse...Känner att jag inte orkar riktigt...Men samtidigt har jag lovat att alltid finnas där...och det ör jag ABSOLUT! även om jag kanske inte säger mycket just nu....För ärligt talat så vet jag varken vad jag ska säga eller göra längre...inget jag gör blir bra ändå...
Så det är väl bäst att bara låta det vara....

Får se vad det blir idag...Skulle iofs behöva gå upp på stan och fixa lite..eller så blir de en dansuppvisning...(den årliga traditionen) Får se vad jag orkar med...

Skulle verkligen behöva min älskade pappa just nu..med alla bra råd=) saknar dig så....


Puss och kram så lä